You can call me...

Idag känner jag mig som Gloria, ni vet flodhästen i Madagaskarfilmerna. Ja, kanske inte till det sprudlande sättet och på det vis hon gör piruetter. Mer i stil med den kroppshydda hon besitter. Det hela började på morgonen då jag på väg förbi spegeln fick se en glimt av mitt nya jag. Seriöst, mammabyxor är fantastiskt sköna jag skulle inte vilja vara utan mina, men det är sannerligen inte vackert. Med mudd upp över magen och bh en bit över det såg det mest ut som ett ägg någon tryckt ner för långt i koppen och så två klickar kaviar på det.

Gloria följde mig sedan vid dagens butiksfotografering. Elefant i porslinsbutik fick en helt ny innebörd! Var helt övertygad om att jag skull riva ner något när jag putade med rumpan i jakt på den perfekta kameravinkeln.

Som en liten tröst i tillvaron måste ju ändå tilläggas att Gloria är himla söt...

Bilder hittade via google...

Now is not the right time

Efter att ha spenderat den senaste 1½ timmen vridandes på mig i sängen och därmed väckt min man har jag nu förpassat mig själv till soffan. Roar mig med saker som att kolla facebook, läsa Aftonbladet och kolla jobbmailen. Helt normala saker att företa sig klockan 4 en onsdagsmorgon... (Noterar att det faktiskt verkar vara helt normala saker då det flitigt har uppdaterats föräldralediga bloggar och är inloggat på facebook vid den här tiden på dygnet.) Så passar jag på att läsa veckobrevet också eftersom jag idag går in i vecka 26 (25+1). I denna veckas brev kan jag bland annat läsa att:

"Nu svarar din bebis på beröring. Du kan roa er båda genom att kittla bebisens fot när den sparkar dig, eller genom att ligga på rygg och rulla från sida till sida och se vilka reaktioner du får."

Verkar som om Bönan tror att det är den leken mamma ägnar sig åt nu för den lilla krabaten har blivit riktigt i gasen sen jag vaknade till och började vrida och vända på mig för att hitta en ny sovställning. Antar att jag får se det som träning inför kommande vakna nätter...

Schysta lökar

Vårlökarna jag aldrig lyckades peta ner i jorden i höstas har legat och gnagt på mitt samvete i matkällaren under vintern. Fy och skam att så många lökar med fina vårtecken bara ska gå till spillo. Men med inspiration från senaste numret av Villaägaren knallade jag ner i källaren för att se om det fanns något liv kvar i dem. Tro det eller ej, men där i mörkret och kylan har lökarna börjat gro. Fast att de legat i min matkällare i flera månader känner de på sig att nu snart är det vår. Nu snart ska vi upp och förgylla tillvaron. En hel del av dem har därför kommit i sandblandad jord, eller bara ställts på vas med fötterna i vatten. Återstår att se om de vill blomma också!

På dagen idag

Bild från idag för ett år sedan

För exakt ett år sedan återfann Samuel mig här när han kom hem från jobbet. Lite festligt då vi pratade om just detta på fikat på jobbet idag. Hade det inte varit för all ved som står upptravad på altanen hade jag gärna slängt upp hängmattan och virat in mig i en filt och njutit lite av eftermiddagssolen även idag. 

Middastips

Veckans måltider har delvis inspirerats av Helena. Någonstans mitt i testade vi fantastiska timjanbiffar och nu till helgen blev det hel kyckling med äppelcidersås. Förutom att båda rätterna smakade finfint så var de väldigt enkla att tillaga. Rekommenderas varmt!

I övrigt är det väl I fädernes spår som gäller för de flesta idag. Jag har gjort min insats genom att heja från soffan. Upptäckte att sändningarna från Vasaloppet är lite som formel 1 som annars brukar gå på söndageftermiddagrna. Man kan somna ifrån, vakna till och sedan somna ifrån igen utan att egentligen missa så mycket. Lugna kommentatorsröster och ett stilla swosch, swosch, swosch. Dagens första tupplur är avklarad! ;)

Lyxig lördag

Inspirerade av förra helgens afternoon tea på Ystad Saltis, och i brist på glutenfritt frukostbröd hemma, bjöds det idag på nygräddade scones till frukost. Samuel äter sina med vispad grädde och marmelad, själv håller jag mig till philadelfiaosten vars lager tenderar att bli tjockare och tjockare för varje scones jag tar. :) 

Enligt Samuel är det här normal lördag, vet inte vart han brukar äta sina lördagsfrukostar. Det är i alla fall inte på samma ställe som jag!

Idag skiner solen och fåglarna kvittrar. Ut och njut! Ha en förträfflig lördag!

Rättelse

Visade sig igår att jag gått händelserna lite i förväg, vilket i och för sig inte är helt olikt mig. Jag är inte alls i tredje trimestern. Jag för nöja mig med andra några veckor till, typ 2,5. Men ändå, det var trevligt med alla tror där ett tag. ;)

Hopp och lek

Visst ser han ganska nöjd ut? Bönans lekfilt, där han ligger på puffen och päser framför brasan. Jag är stormförtjust i honom och om inte Bönan passar sig kanske jag lägger beslag på honom för egen del. ;) 

Tänkte mig inte riktigt för när jag sydde öronen, så han har två vänsteröron. Men å andra sidan ser det då ut som om han viftar lite med dem. Prasslar skönt lite här och var, ett öra, ett ben och lite mitt på. 

Sen är den egenhändigt tillverkade skrammelboxen på plats i ena benet. Här tänkte jag inte heller hela vägen och tejpade bara igen den med frystejp. Kanske blir det till att sprätta upp och försluta med eltejp eller liknande istället så att man kan tvätta utan att det kommer in vatten.

Minns ni att jag igår efterlyste våren? Kolla vad jag hittade i rabatten idag! Längs husväggarna är det inte längre så mycket snö, även om den ligger kvar i resten av trädgården. I rabatten på södersidan hittade jag de här tappra små själarna. De ger verkligen hopp om att nu är våren på gång, inte bara nästan, utan nu är den verkligen på gång!

Trrreee

Och jag hade tänkt att skriva något klokt, något fyndigt, något som kunde roa någon. Men jag tycks inte få kontakt med servern mellan öronen. Imorgon är det dock åter ledig fredag och jag sätter mitt hopp till den. Kanske kan jag återansluta till servern då.

I övrigt hade vi en fantastisk helg på spa. God mat, bra service och massa tid att bara vara. Dessutom inga problem för en glutentott som jag. Mjukt bröd och uppmärkt brödrost efter förfrågan vid frukost. Varmt bröd istället för scones vid afternoon tea. Aldrig några problem, bara att säga till. Tacksamt! Att vi var tröttare när vi kom hem än när vi åkte var dock en miss i beräkningen. Att varva ner har ett pris!

Vägen hem bjöd på nostalgisk tripp till den blågula ursprungskällan. I det, ganska trånga, varuhusets ramper och backar sprang man upp och ner som barn. Det var innan varuhuset kom till den egna staden och besöken vardag mer än lyx.

Så här på tredje månadens tredje dag har även jag fått nog. Nu vill jag ha vår. Fåglarna börjar kvittra och solen värmer försiktigt. Men jag vill ha mer! Jag vill ha snödroppar och krokusar, te mot solvarm vägg och gräsmattor som växt till liv efter vinterdvalan.

Kanske kan längtan ha något att göra med att jag igår gick in i den tredje och avslutande trimestern. Kanske kan längtan ha något att göra med att det börjar bli trångt när jag ska stänga jackan. Det går, om man drar in magen. Sen sitter magen på plats kan man säga. Kanske har längtan något att göra med att det nu bara är 15 veckor kvar tills Bönan ska kläckas. Midsommar. Det är ju sommar. Borde det inte komma vår innan?

Imorgon tar vi nya tag vänner. Imorgon lovar jag fota lekfilten. Imorgon lovar jag att överväga att plantera om pelargonerna. 

Fåglar och ägg från vintageprintable.com med kladd från undertecknad.

Ledig fredag

Ett skåp fyllt av lycka. Bilder på Bönan, bild på älsklingen, tyger i mängder, minnen från åren som gått och mycket mer...

Medan Samuel jobbar har jag och Bönan roat oss med att sy färdigt lekfilten. Det var antingen det eller att dammsuga som stod på programmet och då kan ju vem som helt lista ut vilket som kändes roligast. ;) Lite bilder från processen. 

Koben(t?)

Skrammelboxen, hemmasnickrad av den blivande fadern själv.

Förlossning pågår!

Får återkomma med bild på det färdiga alstret för nu måste här duschas och packas. Ikväll är blir det spa för hela slanten! Kanske skulle man försöka jaga iväg de där dammråttorna också...

Trevlig helg till alla er där ute! 

Hjärta

Idag fyller mitt ♥ år. Tack för att du alltid är min och tack för att jag alltid får vara din. Jag älskar dig!

Som förr i tiden

När jag säger förr, menar jag närmast på när jag var liten. Idag har vi ätit middag från förr. För ovanlighetens skull hade vi lite gurka hemma och eftersom det vankades gräddsås till middag kunde jag inte låta bli att bli lite nostalgisk. Jag älskade att doppa gurka i mammas gräddsås, kunde äta det precis som det var. Så serverades ju gurkan och tomaterna i glasskål på bordet och idag var jag tvungen att göra likadant. Till det lite lyx i vardagen rullader med kokt potatis. Nästan som mammas.

Återbruk

Jag vet inte om det beror på att jag är snål, eller om jag helt enkelt kvalar in i kategorin sparsam. Men jag har väldigt svårt för att slänga saker. Därför har nu förra helgens födelsedags-/alla hjärtans dags-bukett nu omarrangerats till mindre installationer. En av dem pryder matbordet i all sin enkelhet. Två röda ranunklar i ett gammalt snapsglas hittat på Erikshjälpen. Som ett litet kärlekspar. Som en påminnelse om vår kärlek för varandra. Vi två.

Samuel och hans spade

Medan jag tog en efterlängtad middagslur tog Samuel sin spade och grävde ner sig i snön. Det gäller att krama ur varenda gnutta av de vackra dagarna.

Who's a happy cow?

Trodde väl aldrig jag skulle säga detta men, broderibågen är verkligen en fiffig uppfinning! Kossan har idag fått både öga, näsa och mun. Återstår att se om man kan få till ett par små öron också innan natten träder in.

Lovely lördag

Vi har haft en sån där underbar lördag. En lördag när man känner att man får lite gjort, man kan ta det lugnt och man får umgås med goda vänner. Samuel har tagit tag i utsadlingen runt ytterdörren så nu är det bara lite lister och bättringsfärg kvar innan det projektet är klart. 

Själv har jag officiellt påbörjat projekt lekfilt. Rita av, klippa ut, nåla upp, klippa och så vidare. De absolut tristaste bitarna om ni frågar mig. Men nu äntligen kan jag börja med det roliga, att sy! Kossan kommer ha en liten skramelask i ena benet och celofan i öronen. Gissa om det blir spännande! Man behöver knappt vara liten för att vilja sitta och klämma på de där öronen. ;) 

Lagom till middag tog vi en sväng ut i skogen, landade på en sjö där vi la ut liggunderlag och renskinn innan Samuel tände en eld. Där satt vi sen i solen ett par timmar. Grillade pinnbröd och falukorv. (Första gången i mitt liv jag grillar falukorv, ska tydligen vara en norrländsk företeelse enligt min man.) Pinnbrödet med pizzatouch från senaste numret av Buffé kan rekommenderas. Vi körde på parmesanost och hade i lite extra olivolja, men borde nog dragit ner på saltet. Gött var det i alla fall!

Så lite häcklande över schlagern i goda vänners lag framåt kvällen. Kan det bli bättre?!

Appar & nappar

Härom morgonen försökte en av mina gravidappar (jo, jag har flera... en i mobilen, tre (!) i iPoden och veckobrev i mailen. Kan man bli för uppdaterad och informerad?!) tuta i mig att min bebis nu var 2000-någonting veckor gammal och att den skulle komma när som helst. Inte kunde jag heller ändra beräknad födelse från någon gång på 70-talet till rätt dag. Nu är vi dock tillbaka i trygga vecka 23 och jag känner mig lugn över att Bönan inte ska komma än på ett tag. Jag har ju så många saker att göra! För lite sedan damp ju som bekant vårens kataloger från Stoff & Stil ner i brevlådan och jag har redan hunnit göra en första beställning och få mitt paket. Till följd av diverse firande har jag dock ännu inte fått sätta saxen i de underbara tygerna. Men låt oss se vad det ska bli, för här ska sys så nålen glöder!

Den som inte smälter när de ser lekfilten med kossehuvudet (1), den kan inte vara normal. Självklart kommer det bli en sådan! Eftersom jag har lite problem med axel och nacke tänker jag att en ammningskudde kan komma väl till pass. Har hittat ett mönster på en L-formad variant, men undrar om jag inte ska stuka till den lite så att den blir mer hästskoformad. Någon som har några tips, råd eller erfarenheter kring detta? Kudden kommer bli ljus med grå streck och får en kant med orange passpoalband. Samma gråstreckade tyg får utgöra ena sidan på ett barnvagnstäcke (2), på andra sidan blir det bondgårdsdjur. Tanken var att även täcket skulle få en orange passpoalkant, men eftersom detaljerna på barnvagnen är röda så får passpoalen bli detsamma. 

Småsnål som jag är så har ännu inte bestämt om jag ska köpa en skötväska, tycker 600 spänn och uppåt är lite saftigt för en väska... Å andra sidan syr jag nog heller ingen egen utan köper en billig bud-/axelvariant. I denna ska jag dock ha en mjuk skötbädd. Eftersom liggytan bör vara avtorkbar har jag valt en textil vaxduk. Utsidan blir i bävernylon, så kan ungen kasa omkring ordentligt utan att bädden kommer slitas i första taget. ;) Hittade en variant här som jag tänkte ge mig i kast med. Om jag gör blöjficka eller inte har jag ännu inte bestämt. Tanken är ju att bädden ska ligga i skötväskan och där finns ju plats för både blöjor och annat. Återstår alltså att se.

Vad mer då? Jo, till den blivande modern har mönster och tyg till ett sött linne tagits hem. Finns också mönster till ett par fantastiska klänningar som jag är sugen på, men det får bli lite längre fram. För att inte tala om alla söta små kläder man kan sy. Jag blir då alldeles galen!

När vi köpte barnvangen såg Samuel en muff till barnvagnshandtaget som han bestämt att vi ska ha. Eller, han har bestämt att jag ska sy en, därför har tyg till en sådan beställts hem. Huruvida en sådan är praktisk eller inte tänker jag inte säga något om. Att Bönan föds i juni och det då inte bör behövas någon muff är heller inget jag vågat ta upp. Man kan säga att jag redan nu lär mig att välja mina strider. ;) OM det till hösten blir någon muff så kommer den sys i koksgrå bävernylon med svart fleeceinsida och rött passpoalband. Återstår dock att se om det blir någon överhuvudtaget.

Bild: Egna kollage med bilder från nämnda företag, barnvagnsmuffen på sista bilden kommer från Teutonia.

Min buk och jag

Jag tyckte väl att du har fått lite buk sa mannen och fortsatte fråga om när det lilla undret var beräknat. Midsommar? Ni har inte funderat på att föda innan skolan slutar så att barnet kan fira tillsammans med sina klasskamrater?

Själv var jag i tanken kvar vid buk och tyckte att samtalet blev mer och mer underligt för var stund som gick. Försiktigt försökte jag påpeka att det inte är alltid man kan välja när man ska få barn. Ibland är man tacksam över att det blir några alls.

Mannen fortsatte, som i sin egen värld, berätta att de hade minsann valt att tidigarelägga sonens födsel så att han kunde fira tillsammans med sina klasskamrater. De hade valt ett datum på lämpligt avstånd till andra jubilarer i samma månad.

Själv satt jag mer och mer förvirrad. Buk?! Så kom det fram att sonen fötts med planerat kejsarsnitt och allt stod plötsligt klart för mig. Välja datum, skolavslutning, klasskamrater.

När mannen var klar med sin redogörelse förklarade jag artigt att barnet är välkommet när det är redo, oavsett om det blir före eller efter skolavslutning. Några snitt har jag inte planerat och det faktum att jag är med barn känns som ett mirakel i sig.

Så älskade lilla Bönan, du som ligger på tillväxt där i min "buk". Kom när du är redo, men för din mors sinnesfrid, dröj inte för länge!

För övrigt så har jag inte på något sätt tröttnat på bönboet, det börjar bli ganska mysigt nu när det växer till och vi alla får må bra. Men om jag känner mig själv så kommer inte tålamodet vara för evigt. När våren kommer och närmar sig sommar så kan jag nog inte längre stå för att Bönan får komma när h*n vill.

13 februari = KALAS!

Eftersom både Samuel och jag fyller år under februari och bådas familjer bor lite på håll så brukar vi slå ihop firandet. I helgen har det därför firats så det stått härliga till! Igår åts det så magen stod åt fyra hörn, som om min inte gjorde det redan innan. ;) För att, nästan, alla skulle kunna vara med och fira började vi dagen med brunch.

Scones. Ostar. Marmelad. Korv. Skinka. Hårt bröd. Grovt bröd. Sill. Fil. Müsli. Kokt ägg. Äggröra. Bacon. Fläsk. Färsk frukt. Amerikanska plättar. Blåbär. Hallon. Lönnsirap. Kaffe. The. Juice.

Så for ett gäng vidare till nästa kalas och ett annat gäng gjorde entré. Middagen serverades. Promenader promenerades. Tårta avnjöts och presenter öppnades. 

På min dag , idag, fortsatte vi kalaset med en picknick vid en frusen sjö, brasa, trevligt sällskap och resterna av gårdagens Budapeststubbar. Livet på en pinne!

 Tack allesammans för ett finfint firande!

You say tomato, I say tomato

Ja, rubriken gör väl sig egentligen betydligt bättre i talad form när differenserna i uttalet kommer till sin rätt. Men jag tror ändå att ni fattar poängen. 

Nåväl, imorse läste jag kommentaren på föregående inlägg och fick mig ett fantastiskt gott skratt. Tack Pernilla! För här har jag hela mitt liv gått och tänkt att ingrediensen i vissa recept är ett salt baserat på hjortron. Ack, vad jag bedragit mig! I själva verket heter det ju inte, som jag hela tiden trott och sagt, hjortronsalt utan hjort-horns-salt! Ve och fasa. Jag som är så noga med språket annars. Men, så vet jag ju att man sällan läser hela ord. Ord man känner igen sedan tidigare läser man bara början och slutet av, resten fyller hjärnan i. Hjorthornssaltet är ett fantastiskt bra exempel. Jag väntar mig inte att jag ska använda ett salt baserat på horn från hjortar, det känns inte naturligt i matlagning. Alltså stoppar hjärnan in ett annat ord som för mig klingar bättre i anslutning till livsmedel, nämligen hjortron!

Här kan man läsa mer om vad hjorthornssalt är och hur det framställs. Information jag kanske kunde varit utan. Hjortronsalt kändes så mycket angenämare...

Revelj

I helgen har jag blåst revelj för pelargonerna. Efter att ha levt ett undanskymt liv i källaren de senaste månaderna är det nu dags för dem att vakna till liv igen. Hoppas jag. Några har nog strukit på foten, tyvärr några av favoriterna av vad jag kan se. Men majoriteten verkar fortfarande ha livsandarna kvar! Avlövade och spretandes åt alla håll får de nu sakta vakna till liv bland trådrullar och symaskiner i flickrummets norrfönster.

Mor min tipsade om billig blomsternäring man kan göra hemma. Så i slutet av förra veckan fick jag förklara för Samuel att det inte var min gravidhjärna som lagt äggskal i vattenkannan utan att allt var som det skulle. Den ena metoden för växtnärig består alltså i att lägga färska äggskal i blomvattnet och låta det stå ett dygn. Den behandlingen har samtliga vintertrötta växter fått nu. I den andra metoden ska man tillsätta 1 tsk hjortronsalt i 1 liter vatten och låta stå en timme. Hjortronsalt var vad pelargonerna fick. Vi får väl se om de blir nöjda.

Lite tulpanlökar har hittat hem och flyttat in i mjölsikten i hopp om att locka fram våren. Vidare damp vårens kataloger från Stoff & Stil ner i brevlådan lagom till helgen och nu är jag såld! Så mycket fina tyger. Så många roliga saker att sy, både till Bönan och till mig. Första beställningen är redan lagd och jag misstänker att det kan bli någon mer framåt vårkanten/sommaren. Lovar att berätta mer om exakt vad det är som ska sys vid ett senare tillfälle.