Nya toner till jul, tack till fröknarna och god jul!

Så här lagom till jul har Ester lärt sig några nya sånger på dagis. En av favoriterna som hon gärna går omkring och sjunger på är "pippa, pippa". Eller Tipp, tapp, tipp, tapp som den hette

när jag var barn. ;) 

Med det sagt vill vi gärna tacka alla förskolefröknar för de nya tonerna och det gångna året. Vi vill också önska er, och alla vänner och bekanta där ute, en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(För övrigt börjar nu språket lossna ordentligt för fröken och hon fullkomligen bubblar av ord som blir till meningar och hela berättelser. Vila öronen i jul kära fröknar, önska er gärna hörselskydd i julklapp eller återkom till våren så kan vi bistå med bomullstussar!)

Tjugondag Knut

Idag ska julen enligt tradition dansas ut. I år har den faktiskt fått vara kvar ända till nu även hemma hos oss, kanske främst för att det aldrig blev så mycket pyntat innan. Medan jag slänger ut julen, vad passar väl då bättre än att slänga ut lite bilder från densamma. Sin första jul tyckte Ester allra bäst om:

Att bita grisen i svansen

Touchpanelen på farmor och farfars tv...

Snören!!

Och så lära-gå-vagnen då, som man kan använda på långt många fler sätt än mamma någonsin trodde...

Från oss alla, till er alla

Vill vi önska en riktigt god jul! I år firar vi första julen tillsammans med vår lilla Böna. Det blir en spännande dag för både stora och små. Misstänker starkt att papper och snöre kommer fängsla den lilla damen mer än själva innehållet. ;)

Första riktiga snön - lycka!

Hoppas att ni får njuta av gemenskap med nära och kära. Ta hand om varandra så ses vi igen efter helgen!

Adventsljusstake

Jag har ju glömt att visa er min fina adventsljusstake. Bäst att passa på idag, för sen måste jag ju vänta ända till nästa jul innan jag får plocka fram den igen. Hittade den hos fina Ida på Sockerklaras. I början hade jag klätt den med mossa, men mossa blir ju lätt ganska trist efter ett tag så nu har nötterna fått ta över. Gäller ju att passa ljusen så de inte brinner för långt ner och tar fatt i nötterna. Men det gäller ju oavsett var man har i staken. :)

Julvecka och Mozartkulor

Plötsligt har det blivit julvecka och jag undrar lite hur det egentligen gick till!? Samtidigt deklarerade Samuel igår kväll att nu kan julen komma, för nu har Ida gjort vit limetryffel och den hör julen till. Under gårdagens bestyr med julgodis kokades det även knäck, fixades polkagrisbräck och rullades mozartkulor. De där kulorna är jag dock inte helt säker på varför jag gjorde, de är nämligen inte mitt första val. Men så hade jag ju både nougat och marsipan hemma och något ska man ju göra med det. Själv är jag mer av en tryffeltjej. ;)

Hemligheten när man ska rulla nougat eller marsipan stavas florsocker, då slipper du bli så kladdig om händerna. Vill man göra egna kulor så skär man nougaten i tärningar av valfri storlek. Rulla sedan dessa till bollar. Ta en bit marsipan (eller mandelmassa), rulla till en boll, platta ut den och klä in nougatkulan i den. Smält sedan choklad över vattenbad, doppa kulorna i den och lägg upp på ett bakplåtspapper. Vänta en liten stund tills chokladen stelnat något och garnera på valfritt sätt. Om man garnera på stört tycker jag garneringen har en tendens till att halka av för att chokladen är så rinnig.

Ester hjälper gärna till med disken!

Jul?

Är det bara jag eller sitter inte julen riktigt långt inne i år? Jag har haft väldigt svårt att locka fram den där känslan, att hitta inspiration till pynt och pyssel. Kanske beror det på den totala avsaknaden av snö och kyla. Kanske beror det på att vi varit varit förkylda i olika omgångar här hemma. Min förkylning nådde sin kulmen igår och jag trodde jag kunde somna stående. (Dottern uppskattade moderns trötthet och levde på egen hand rövare i vardagsrummet, drog i sladdar och upptäckte bland annat utmaningsknappen på PS3't...) Ester har falsk krupp och vissa nätter är mer oroliga än andra om man säger så...

Idag började vi dagen i Nässjö för ett återbesök hos tant doktorn för Ester (samma doktor som träffade henne när hon bara var 7 dagar gammal). Väl i stora staden passade vi på att köpa lite julklappar, julklänning till mamman och äta lunch ute. Eftersom den staden inte hade någon julklänning till dottern for vi vidare till nästa där vi visste att den fanns. Eftermiddagen bjöd vidare på kortbesök av goda vänner medan risgrynsgröten puttrade på spisen. Dottern slukade en portion av sin egen risgröt och slocknade ovaggad, trött och mätt av dagens äventyr. Nu landade i soffan, med gröt i magen, glögg i koppen och ljusen tända känns det som om inspirationen börjar spira igen.

Kanske finns det hopp om att kunna komplettera julgardinerna och julstjärnorna med en och annan julkula imorgon. Eller kanske ska vi satsa på lite julgodis medan pappan sätter snörasskydd på entrétaket. Återstår att se men imorgon är det bara en vecka kvar till julafton och jag tänker att en dag utanför husets fyra väggar tillsammans med lilla familjen gör under för välbefinnandet!

På återseende!

Dan före dopparedan

Skir amaryllis.

Så har vi nått hela vägen fram, imorgon är den stora dagen. Dagen fylld av förväntan, god mat och gott sällskap. Idag har det tvättats och städats, putsats och fejats. Paket har slagits in och etiketter har lackats. Köttbullar har rullats och skinkan griljerats.

Släden får nu frakta klappat åt tomten istället för att dra vet till kaminen.

Det enda som inte kunnat bockas av listan är de rackarns julgardinerna. De ligger fortfarande prydligt i en hög och väntar på att sys upp och hängas på stänger. Något säger mig dock att det inte kommer bli så i år.

Nu lägrar sig lugnet, ikväll blir det gröt och skinka och imorgon vaknar vi tidigt, spända av förväntan av vad dagen bär med sig. God jul go vänner, hoppas att ni får en härlig helg!

Kort om kort

Ni glömmer väl inte posta julkorten idag?! Idag är sista dagen för att de garanterat ska komma fram innan jul. Igår inhandlades den sista julklappen och efter det blev det en kopp the och varsin pralin från Sockerklaras. Kvällen ägnades sedan åt att skriva julkort så pennan glödde. Valet av penna var dock inte helt genomtänkt utan resulterade julkort på tork över halva köket. Lite mysigt ändå.

Pratade lite om det där med julkort på fikarasten och det är ju väldigt olika hur man gör. Någon gör sina egna, vilket kan skapa prestarionsångest ibland, andra skriver julbrev, vilket ju låter ganska trevligt. Här blev det enkelt i år, skönt. Simple does it!

En kula här, ett hjärta där

Idag är det bara tio dagar kvar till julafton och till helgen är det fjärde advent. Förstår inte vart hösten tagit vägen. Ena dagen strålade solen och träden stod i brand och nästa la sig snön som ett gnistrade vitt täcke.

Julen gör entré lite pö om pö i år. Några kulor här, en amaryllis där och lite hjärtan på strategiska ställen hjälper till att skapa stämning. I stereon varvas diverse versioner på Stilla natt med gamla godingar med Frank Sinatra och Stevie Wonder. Julgodiset (såna här, såna här och apelsintryffel) ligger i tryggt förvar i matkällaren och det knapras saffransskorpor till glögg och the. Klappar är inhandlade och väntar på att slås in.

Vit amaryllis med dubbla klockor stöttas av en gren trollhassel.

Julgardinerna till köket ligger dock fortfarande osydda vid symaskinen och några fler godsaker ska nog hinnas med. Men bästa av allt, det känns inte det minsta stressigt! Om det beror på att jag sänkt kraven eller om vi bara hunnit med ovanligt mycket, det låter jag vara osagt. Men skönt är det!

Gamla kakformar med värmeljus på en bricka och med en liten oljelampa tillsammans med kanel och stjärnanis möter flera sinnen.

Hur har ni det, är det julstress in i det sista eller kan ni också luta er tillbaka och njuta av brasans sprakande och ljusens skimmer?

Spår i snön

Arbete kan man oftast lämna när man går hem för dagen, människor däremot tar man med sig. Liksom spår i snön lämnar de avtryck i hjärtat. Liksom spår i snön blir vissa människors avtryck starkare när det blåser. Vissa avtryck vägrar att låta sig döljas utan framträder istället tydligare.

Veckan som har gått har lämnat spår i mitt hjärta. Spår som fått mig att tänka på andra människor som också de gjort avtryck hos mig genom livet.

Nu är det äntligen helg (min kommer alltid tidigt) och jag ska försöka lämna arbetet, även om människorna följer mig. Ikväll tog jag mig till slut an dörrkransen jag började binda förra veckan (nä, jag skojar inte, den har legat ute en vecka...). Men nu hänger den ute för att välkomna in i värmen, samtidigt gör julen långsamt entré. Jag är redo!

Lussesnurror i form

Ute snöar det och vinden i kombination med den ganska milda temperaturen under dagen har gjort att snön virar sig som girlanger runt lyktstolparna. Bådar gott inför kommande första advent. Idag har de första julstjärnorna inhandlats och det kliar lite i fingrarna efter att få sätta upp ljusstakar och stjärnor. Men jag ska hålla mig några dagar till. Julen är ju en kort högtid och går snabbt över, det är lätt att känna sig snuvad när den plötsligt är slut. Samtidigt går det till överdrift i handeln med pynt och pinaler redan i september/oktober. Men snart så.

Har lovat ut receptet på lussesnurrorna till både höger och vänster, lättast är väl då att posta det här. Så, här kommer systrarna Eisenmanns lussesnurror i form ur senaste Lantliv.

50 g jäst

5 dl standardmjölk

150 g smör eller margarin

250 g kesella

1 ½ dl strösocker

2 kuvert saffran (1 g)

1 tsk salt

1,6 liter vetemjöl (eller glutenfri mjölmx om man så vill)

Fyllning:

75 g smör

2-3 msk vaniljsocker

1 ägg, uppvispat

pärlsocker

Glasyr:

3 dl florsocker

1 tsk vaniljsocker

ca 3 msk mjölk

Smula jästen i en bunke. Värm mjölk och smör tills fingervarmt. Rör ut jästen med lite av vätskan.

Tillsätt resten av degvätskan och blanda sedan i kessella, socker saffran och salt. Tillsätt nästan allt mjöl och arbeta till en smidig och blank deg. Tillsätt mera mjöl efter behov. Låt jäsa övertäckt i bunke ca 1 timme.

Smörj en djup rektangulär bakform.

Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den några minuter. Kavla ut degen till en rektangel, bred på rumsvarm smör och strö över vaniljsocker. (Jag la sockret i en tekula och pudrade ut det.) Rulla ihop degen från långsidan och skär rullen i jämna, breda bitar, ca 30 stycken.

Placera snurrorna lite glest i formen. Låt jäsa övertäckta i ca 45 minuter. Sätt under tiden ugnen på 200 grader. Pensla med uppvispat ägg, strö över pärlsocker och grädda i ca 25 minuter. Låt svalna i formen.

Blanda florsocker, vaniljsocker och mjölk till en tjockflytande glasyr. Ringla glasyren över snurrorna.

Bilder får komma senare, ljusförhållandena är inte de bästa så här i midvinteraftonen... Nu ska jag dra på mig termobyxorna och ge mig ut i snön. Trevlig kväll!

Allt i ett svep

Eftersom det gått ett tag sedan det senaste inlägget kommer här ett svep i Weronicas anda.
Det gångna decenniet firades ut i goda vänners lag och tillsammans blickade vi in i ett nytt årtionde. Mina två senaste år är ganska dimmiga och går på många plan ihop till ett. Men nu ser jag fram emot att få blossa liv i den lilla livsgnista som åter börjat tändas. Tror på en spännande tid framöver. Minty i nyårskläder stod på dessertlistan. (Ännu en Minty inmundigades idag, bilder på den kommer senare.)
Nu är (nästan) allt granris bortstädat här hemma. Kvar finns ännu lite pynt efter julen, men det drar ihop sig att plocka bort även det. Bara jag som tycker att det känns lite tomt när julen är över? Bläddrar förbrilt i tidningar och på hemsidor efter inspiration på vad som ska ta julens plats. Ny bokstäver ska dock inhandlas, återstår bara att hitta ett bra och passande ord...

Att inte våga är att förlora sig själv.

Den senaste tiden har verkligen handlat om detta. Kanske blir det snart att kasta sig ut för att se om vingarna bär. Living on the edge är spännande.

Sist men inte minst,

TACK

till er alla som så troget tittar in i skafferiet. Hoppas att ni vill följa med mig in i det nya året med alla de äventyr som väntar.

What next?

Hur mycket Samuel än älskar ett välfyllt kylskåp så börjar nu kylen äntligen tömmas efter julens festligheter. Längtar efter en god italiensk pizza eller en luftig quinoasallad med parmaskinka. Än ligger dock några matglada helger framför oss. Nyårskalas, 30årskalas och trettonhelg. Har i skrivande stund påbörjat ett par Minty, första tårtbaket sedan jag vet inte när. Kanske ett nyårslöfte i hälsans tecken är på sin plats.

En fyndad adventsstjärna har sprayfärgats vit och fått en ny placering, utan invändes belysning.

Today a child is born

Vill bara passa på och önska er alla en god jul och sköna helgdagar. I allt tumult kan det ibland vara svårt att minnas vad det är vi firar. För egen del är det födelsen av en liten krabat som genom sitt liv satte djupa avtryck i eftervärlden. Han kom till världen under de enklaste av förhållanden, men lät inte det vara ett hinder för sitt uppdrag. Tänk på det, det spelar ingen roll varifrån du kommer, det spelar ingen roll vad du upplevt. Det som spelar roll är vad du gör med det du varit med om, att du drar lärdom av det som livet ger dig. Våga lyssna till ditt hjärta och den lilla, och ibland undanskuffade, röst som bor där inne. Alla har vi fått gåvor som kan vara till glädje för andra. Ibland kan ett leende, ett par värmande ord eller lite av din tid vara värt långt mer än guld.

Som en liten julhälsning bjuder skafferiet idag på ett bildspel ur Jesu liv. Önskar er alla en skön julhelg!

Nu kan julen komma

Min familj har alltid fått stå ut med diverse påfund och idéer. Jag har kommit hemdragandes med pinnar, stenar och mossa. Så när jag nu har kommit över lite granris är jag både glad och lycklig, Samuel däremot tycker sig hitta barr lite varstans. Sista alstret, om vi inte hämtar mer ris hos familjen P, är en girlang till hallen. Inte så pjåkigt om jag får säga det själv...

Polkagrisbräck

Simplicity. Ofta är det enkla det goda, som det här gotterna till exempel.

200 g mörk choklad (60-80% kakaohalt)
200 g vit choklad
2 tsk matolja
ca ½ dl polkagriskross

Smält mörk choklad över vattenbad. När chokladen smält, tillsätt 1 tsk olja. Bred ut chokladen, ca 3 mm tjockt, över en plåt med bakplåtspapper. Låt stelna. Smält så den vita chokladen, tillsätt oljan och bred ut den över den mörka. Strö över polkagriskross. När chokladen stelnat, bryt den i bitar och njut!

Vit limetryffel

Försvinnande god tryffel som formligen smälter i munnen. Försökte prioritera bort den i år, men då sa maken ifrån. ;)

1 dl grädde
25 g smör
300 g vit choklad
rivet skal av 1 lime
florsocker

Koka upp grädde och smör. Ta kastrullen av värmen. Bryt chokladen i bitar och häll ner den i koket. Rör tills chokladen har smält, tillsätt det rivna limeskalet.
Häll upp tryffelsmeten i en form, ca 10x17 cm, gärna med ett bakplåtspapper i botten. Ställ kallt i 4 timmar, eller över natten. Stjälp upp tryffeln och skär den i bitar med en vass kniv. Sikta bitarna med florsocker. Förvara svalt.

I originalreceptet är det egentligen konjak, men det har vi aldrig hemma så det har jag helt enkelt uteslutit.

Årets kortaste dag

...börjar gå mot sitt slut. Eller, slut och slut. I skrivande stund går solen precis ner bakom trädtopparna, dagen som sådan är ju inte riktigt över. Nu vänder det, dagarna blir längre och ljusare. Sommaren känns ännu ganska avlägsen och jag är väldigt till freds med rådande vinterväder. Julen står verkligen inför dörren! Försöker pyssla lite här hemma, få ordning inför våra gästers ankomst. Har haft några tuffa dagar i det sista, men liksom mörkret vänder även dessa mot ljusare tider. Är dock fortfarande plågsamt darrig på handen så det är stort ljusinsläpp på objektivet och höga ISO-tal som gäller!

Vacker värld och ljuvlig jul

Igår kväll knorrade jag lite över den låga temperaturen i vårt hem. I morse när vi vaknade hade densamma krupit ner till -17 ute och +15 inne... Men nu har vi tänt en brasa i kaminen och en underbar värme sprider sig långsamt i huset.

Boven i dramat, hallgolvet uppe i ny kostym.

Världen är så underbart vacker idag. Luften är klar och hög, solen jobbar sig långsamt upp över horisonten och världen andas stillhet. Bjuder på lite bilder från morgonen så att ni också kan njuta.

Frostbiten julros. Upptäckte att vi har en drake på förstubron! ;) Från vardagsrummet...

Julgranen är inköpt nu på morgonkvisten. Samuel har åkt iväg och jobbat. Jag ska njuta av dagen, julpyssel står på schemat och en middagslur är inbokad.

Ta hand om din gäst

Vi (läs Samuel) målar golvet i hallen uppe nu lagom till jul, detta för dock ett och annat med sig. Ute är det vinter så det förslår, snö och minusgrader. Inne sitter vi i soffan med kofta på och kalla näsor. Kaminen är kall, ljusen är släckta. Boven i dramat heter oljebaserad golvfärg. Att tända ljus eller en brasa leder i dagsläget till os av fotogen. Därav de kalla näsorna.Om knappt en vecka är det julafton och vi får huset fullt av gäster. Kul då att göra det lilla extra, så att man som gäst känner sig som hemma. Än så länge har bara några små saker hittat fram till hyllan på gästtoaletten. Men mer kommer. Fler tips hittar du här.Och Ernst, han sätter griller i huvudet på mig ikväll. Men innan jag tar mig an något av hans, eller mina egna, projekt, ska jag krypa ner under täcket. -12 ute och +17 inne. Duntäcket är min bästa vän. ;)