Visar inlägg med etikett Grustaget. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grustaget. Visa alla inlägg

söndag 10 juli 2011

Semester i paradiset

Tränar nacke och rygg på pappas axel

Idag fyller Ester två veckor. Tiden har gått rasande fort och samtidigt känns det som en evighet. Det har varit intensiva veckor och vi har inte precis följt rådet att stänga in oss och vänta med besök. Både familj och vänner har hunnit njuta av den lilla guldklimpen. 
Nu har vi dock tagit vår tillflykt till paradiset på Öland. Här tar vi dagen som den kommer, sover länge om mornarna (vilket vi ju i och för sig gjorde hemma också...) och får maten serverad. Det bästa är att här kan man bara vara. När Ester sover finns det inte en massa annat som pockar på ens uppmärksamhet. Ön bjuder på prima sommarväder och dagen till ära har Ester gjort premiär vid havet. Sin vana trogen sov hon sig igenom den mesta tiden.

fredag 11 mars 2011

Livets kontraster

Vi är i paradiset. I alla fall om jag får bestämma. Det här är mitt paradis, mitt "happy-place". Ingen annan plats får mig att slappna av som här. Samuel och jag lånade en extra kamera och tog med Bönan på en promenad ut i solen. 
Längs en strand full av is och vackra formationer fann vi hopp om vår... 
och påmindes om livets bräcklighet. 
På stranden hittade vi spår av naturens enorma krafter. Väl hemma fick vi också se det i nyhetssammanhang. Tsunami i Japan. Livets kontraster. Naturens föränderlighet och enorma kraft.

Tack för smulorna ni lämnar, de värmer de dagar man är lite extra trött. Ta hand om varandra i helgen. 

onsdag 3 februari 2010

Fåken går

När fåken går på Öland sitter man helst inne framför brasan och nöjer sig med att lyssna till hur vinden ylar runt husknuten. Det öppna landskapet i kombination med snö och hårda vindar skapar det otäcka fenomenet som kan lamslå hela ön. Att mäta snödjupet är meningslöst, husen i byarna kan vara begravda av snömassorna medan de omkringliggande fälten ligger barblåsta.

I samband med att snöovädret drog in härom kvällen tog vinden i så hela huset vibrerade. Då håller man gärna lite hårdare i täcket och hoppas att takpannorna ligger kvar. Kanske är det inte så konstigt att skorstenen fått säkerhetsbälte...
Så här skrev Helge Nilsson om "Öland - solens och vindarnas ö", för Svenska Turistföreningens Årsskrift 1921.

"Minns det som igår, fast det nu är ett dussin år sedan. "Fåken", den öländska vinterstormen, kom från nordost som den brukar göra; den växte i styrka och snart drevs nästan all snö, som sopades upp från Ölands kala mark, högt över denna i virvlande dans. Det hade slutat snöa, men luften stod som en vit molnvägg av fin yrsnö, och endast då och då kunde man urskilja konturerna av en rödgrå ladugårdslänga ett femtio-tal meter ifrån min utsiktspunkt. Så rasade fåken i ett och ett halvt dygn och var enhärskare på ön. Vägarna efter landborgarna blevo fyllda med snö, men tömdes på vägfarande, som sökte lä och skydd inom gårdarnas fyrkanter...
Själv gav jag mig ut för att i den närliggande Glömminge prästgård söka upp en studiekamrat, som dagen därpå - det var i januari månad - skulle bege sig till Uppsala, men knappt utom bygatan kastades jag tillbaka av stormen, som tog andan ur mig. Stretade fram en stund, så gott jag kunde, men efter en kortare överläggning med min egen högfärd beslöt jag att vända om och följa fåkens framfart inom skyddande väggar.

När fåken slutat sin vilda dans, var landskapet förändrat. Där snön förut legat över de jämna fälten, hade på utsatta punkter stormens sopkvast med oerhörd omsorg tagit bort varje snökorn, men samlat upp dem i drivor efter gärdesgårdarna. Landsvägen högst uppe på västra landborgen var fylld av glimrande vita drivor av snö, som kommit till ro mellan de parallella stenmurar, som kanta vägen."

Här kan du läsa hela historien om fåken och dess framfart.

Carpe diem - retrokänsla

Vissa saker väcker massvis med minnen. Mammas gamla assistent är en sådan sak. Som det otal gånger pappa bakat bröd till mig i den maskinen när jag var liten. Eller alla de bulldegar mamma haft på jäsning bunken. Eller den gången syrran "bara skulle känna" på något och fastnade med fingret i snurren. Idag har det bakats semlebullar med hjälp av den gamle trotjänaren. Mamma och jag hann med en promenad mellan snöbyarna. Mycket snö blir det och på Öland har snön en tendens att samlas i drivor. Vackert blir det men tidningsbudet var måttligt förtjust innan vi fick loss hennes bil.

tisdag 2 februari 2010

Novus vita

Sitter på norra Öland och blickar ut över sundet, eller... Det är inte helt sant. Jag sitter på norra Öland och blickar över den plats där sundet vanligen brukar visa sig. I rådande väderlek är det svårt att urskilja något alls på några hundra meters avstånd. Jag ser i alla fall enarna på allvaret och det är inte så illa det heller. Vilken plats och vilket väder kan dock vara bättre lämpat för att fundera över det tema jag vill bygga i vårt hem. Temat bygger på följande ord:
Växthus/Orangeri. Jord. Lerkruka. Terrakotta. Glas. Zink. Planta. Liv.

Hänger ni med? Förstår om det kan vara svårt att få känslan för vad det är jag menar, mamma förstod på en gång, Samuel förstod inte alls. Vi är ju så olika hur vi fungerar. Kanske kan bilderna hjälpa känslan på traven.
Novus vita = Nytt liv

onsdag 26 augusti 2009

Nu sover Fanny

Alla ni som har eller har haft ett djur vet hur lätt man fäster sig vid det. Vi, mina föräldrar, har haft hund sedan jag var 10 år. Under de senaste 12 åren har de haft två små bomullshundar, Coton de tulear; Felicia och Fanny. Små personligheter som fått en självklar plats i familjen.
Flisan, en liten sessa som ska ha platsen närmast matte och alltid ligga på högsta kudden i soffan. Fanny, en liten teddybjörn som inte kunde få nog av klappar, kliande och gos. Hon kunde komma och sätta sig bredvid en i soffan, böja ner huvudet och köra in det i sidan på en för att bli kliad. Hon ville gärna sitta i knät, som en baby, och bli kliad på magen. Om man slutade lutade hon sig ännu lite mer bakåt och tittade upp på en. Räckte inte det sträckte hon upp tassen för att liksom säga klia mig mer. Hon brukade ligga på trappan och njuta i solen. Skrattar lite vid tanken på att hon älskade morötter. Tidigare i somras stal hon till och med en från mammas pallkragar. Jag skriver i presens (heter det va?!?) för idag har lilla Nanna fått somna in. Hon har inte varit så pigg i det sista och idag var det dags att låta henne sluta.

Go'natt Nanna, kommer sakna dig

söndag 2 augusti 2009

Du som mättar...

Du som mättar liten sparv,
välsigna maten nu.
Amen

Större delen av somrarna spenderade min familj på Öland när jag var barn. Antingen in Sandvik eller i husvagn på Löttorps camping. Sommar betydde också läger, antingen som deltagare eller som lillasyster till deltagare. Alla som varit på läger vet också att man då sjunger innan maten.
Sommarens Ölandsvistelse bjöd på lite av den lägerkänslan. Samtliga av systrarna (fd) A var hemma samtidigt. Till dessa ska sedan respektive, syskonbarn och ett extra föräldrarpar räkas. Fram med de gamla lägermatsångerna, supermysigt! Sången med text enligt ovan fick vi i år lära oss av min svågers pappa.

lördag 1 augusti 2009

Borta bra...

...men hemma bäst, är vad man brukar säga. Så här mysigt har vi bott på vår semester.
Ett alldeles eget litet undantag, med blivande kök, mulltoa och kanske till och med en dusch!
Från sovloftet kan man ligga och kika söderut mot Knisa.
Å hemman ligger ju inte så långt borta den heller...

söndag 31 maj 2009

Till mamma

Tack lilla mamma för att
du tröstar mig när jag gråter
du delar mina glädjeämnen
du står ut med mina upptåg
du peppar mig till nya
du inspirerar mig
du är en av mina förebilder
jag älskar dig!

Hoppas du får en skön dag i ditt Grustag!

torsdag 7 maj 2009

Home sweet home, trots allt

Sitter hemma vid mitt eget köksbord igen. Det tog en natt i min egen säng innan jag verkligen kände att det var skönt att vara hemma igen. Saknade trots allt min lilla mamma lite grann... Sista dagarna på Öland bjöd på regn och rusk. Mysigt väder att gosa upp sig i soffan och bara ta det lugnt. Smet dock ut för att ta en bild på tornet. Jag visade ju insidan här tidigare. Nu ska jag fortsätta att gosa in mig hemma. Ha en skön kväll på er där ute!

tisdag 5 maj 2009

Trädgårdsdrömmar

Har idag bläddrat igenom mammas böcker om trädgårdsdesign. Vill gärna göra om vår trädgård något där hemma. Just nu är det mest en lång gräsplan avdelad av ett före detta land. Pappa hade en idé om att man kunde dela av trädgården i flera "rum". Det skulle kunna bli riktigt spännande! Har hittat en och annan idé som skulle kunna bli verklighet hos oss. Efter middagen tror jag nog att jag ska skissa lite på hur det skulle kunna se ut. Tills dess får ni njuta av Grustagets trädgård!Undantaget; det är här vi barn och barnbarn förväntas bo när vi kommer på besök i framtiden. Vi får väl se, alla skrikiga barn kanske vi kan slänga ut där?! ;o)När vi bygger om vår altan vill jag ha upphöjda rabatter på det här viset. Dels är det fint, det är lättare att rensa och nivåskillnaden mellan trädgård och altan blir inte lika markant. Spaljéer med klätterväxter skapar luftiga väggar och naturmaterial bildar naturliga skulpturer.

Inspiration från ett Grustag

Runt om på bloggar kan man läsa vart olika personer finner sin inspiration. Det kan vara från andra bloggare, tidningar, tv och jag vet inte allt. Jag hittar dock inspiration någon helt annan stans, nämligen i Grustaget, där mamma och pappa bor. Här finns stillheten och lugnet, luften är klar, ljuset sfäriskt och tonerna jordnära. Helt i min smak!
Mina föräldrar har byggt och byggt om så länge jag kan minnas. Jag tror aldrig att de kommer att bli riktigt färdiga. De lever för att förverkliga sina drömmar. Till min mans förskräckelse har jag både den öländska envisheten och föräldrarnas byggdrömmar i mina gener. Han vet vad som väntar i framtiden. Men så räds han inte en och annan utmaning, en av alla anledningar till att jag älskar honom. Bjuder nu på några inspirationsbilder från fristaden på norra Öland. Se och njut!En härlig blandning av gammalt och nytt. Här skyltar i hallen på vägg av liggande brädor.Trappan till första avsatsen i tornet. Kista med fårskinn välkomnar att slå sig ner och njuta av ljusinsläppet.
Trappa till andra avsatsen. Här kan man sitta ner och spana efter maken när han kommer hem från jobbet. Eller varför inte se på flygplanen när de tar mark sommartid.Trappan upp till tornet, den har precis flyttats från ena sidan avsatsen till den andra. Planlösningen blev så mycket bättre då.