Gräs är trevligt

I gräsmattan, men där vet ni ju sedan tidigare att vi mest har mossa. Gräset verkar dock trivas väldigt bra i mina rabatter. Idag har jag därför ägnat en stund åt att rensa i stenpartiet. Alla snäckor som bor där blev väl alldeles chockade som jag rev runt. Använder inga silkesvantar precis! Så förutom de små grästuvorna rök en och annan anemon och en hel del timjan fick sätta livet till. Min korta trädgårdserfarenhet säger mig att ingen skada är skedd, de kommer snart igen.
Något annat som hela tiden tenderar till att komma igen, det är maskrosorna. De verkar trivas alldeles ypperligt i vår gräsmatta! Därför har jag även ägnat en stund åt att jaga dessa maskulus rosus, eller taraxacum vulgare som de lärde säger. Vulgare ska visst betyda vanlig, och det är ju det minsta man kan kalla den. Mitt i allt plockande kom jag så att tänka på när jag var liten. Pappa utlyste en 50 öres belöning för varje maskros jag plockade upp ur gräsmattan. Redan då hade jag en tendens till att tänka "bara en till..." Så jag satte igång och tror att jag plockade upp en si så där 200 maskrosor. Pappa blev lite snopen när jag kom in med hinken, han hade ju tänkt sig för varje maskrosblomma. Hur det gick med betalningen minns jag inte riktigt, men jag tror jag fick mina 50 öringar till slut...

Igår ringde vår granne på dörren och undrade om han skulle ta med våra säckar mossa till tippen. "Jag tog riset på framsidan och det döda päronträdet där bak också, för det skulle väl med." Vi har underbara grannar, måste nog snart bjuda på en tårta eller nåt!

Foto: Underbara "tojia"