måndag 25 april 2011

Plötsligt händer det

Länge gick jag och undrade hur länge vintern skulle hålla i sig. Jag fick nästan lite smått panik när våren dröjde. För sommaren, och tiden för Bönans födelse, måste ju ändå föregås av våren. Men så plötsligt händer det. Nu är det vår, och sommar, samtidigt! 
Över 20 grader i skuggan och inte ett moln på himlen. Nu är jag dock tacksam om Bönan väntar några veckor till innan h*n gör entré. Tills dess njuter jag av solen, målar det sista på spjälsängen och boar i godan ro.

Idag har utemöblerna satts på plats på altanen, kryddorna fått flytta ut i hyllan och citronen är på permission i vårsolen. Lammöron och daggkåpor har fått ny placering i den södra rabatten och jordgubbsplantorna växer som aldrig förr. Dessutom ser en rabarberpaj på egna rabarber ut att vara väldigt nära förestående! Åh denna ljuva sommartid...

fredag 22 april 2011

The wonders of pregnancy: Fina flickor - om odour control




Idag får ingenting lukta. I alla fall inte illa. Och absolut inte kropp. Vi har deodorant, anti-perspirant, lukta gott i skorna och odour control i underbyxorna. 

Borde då inte någon komma på en anti-fart / fart-odour-control. För den gravida kvinnans fisar... Gud nåde den som bråkar med henne. Hon skulle kunna gasa ut vilken terrorist som helst!

Om jag fiser? Nej nej, fina flickor fiser inte. Och gör de det så luktar det hallon!

torsdag 21 april 2011

Vi bygger om - kontor/gästrum [efter]

Under den vedervärdiga heltäckningsmattan låg en inte helt upphetsande grå plastmatta. Inte så roligt, men vad som helst i utbyte på en 40-årig matta med eget liv... 
Precis som på resten av övervåningen rev vi med tiden ut plastmattan och tog fram trägolvet. I det här rummet ville vi dock skapa mer kontraster och målade golvet antracitgrått. Basen i rummet är som vanligt vitt, men här får tavelramar, lampor och diverse annat (som golvet då) bilda skarpa kontraster. En platsbyggd bokhylla upptar hela ena väggen och erbjuder gott om förvaring till böcker, CD-skivor, spel och annat. Dagbädden/gästsängen har bara fått ett enkelt lakan som kappa och bakom står en extra resårmadrass och agerar ryggstöd. Någon fåtölj har aldrig hittat hit och väl är nog det för det finns inte plats! 
Bäst av allt blev ändå skrivbordet Samuel snickrade ihop i somras. Benen fick förbli vita och plankorna målades i silverpil. Så här i efterhand skulle man nog låtit den bakre bocken varit lika bred som bordet. Nu lät vi båda bockarna bli lika stora, om man någon gång vill göra sig av med böjen. Man ska undvika att hänga sig på utskottet om jag uttrycker mig så...
De fina gardinerna vi hittade i Ullared är svåra att fånga på bild, kanske lyckas jag bättre längre fram, men lampan i fönstret lyckades jag till slut få att fastna!

onsdag 20 april 2011

Det blir påsk ändå

Imorgon åker Samuel till Åre för sköna skiddagar med familjen. Misstänker också att ett och annat snöbollskrig kommer att utspelas när de fyra bröderna återförenas. Själv har jag avböjt den 14 timmar långa bilresan och tar sikte på överkomliga 3 timmar hem till Grustaget
På något sätt känns det inte riktigt som påsk. Om det beror på att den är så sen i år eller om det har att göra med att jag har annat i tankarna, det låter jag vara osagt. Med undantag för, de numera, överblommade påskliljorna på köksbordet så lyser påskpyntet med sin frånvaro. Inga ägg, inget ris, inte ens en liten kyckling har hittat ut ur gömmorna. (Om man inte räknar med all kyckling vi ätit de senaste dagarna. Men det kan väl knappast klassas som påskpynt utan får snarast räknas som en miss i middagsberäkningen.)
Ute på gräsmattan råder desto mer påskstämning. Mellan spirande grässtrån i en vintertrött gräsmatta har små têt-a-têt' börjat titta upp som små solar. Och medan grannarna jagar mossa har jag hittat en artikel vi i år tänker ta fasta på. Ingen mossrivning och ingen klippning under 5 cm. 

Glad påsk och skön helg till er alla!

tisdag 19 april 2011

Vi bygger om - kontor/gästrum [före]

Vi gör ett tvärt kast i husesynen. Egentligen borde jag visa er badrummet, men vi tar ett kliv upp till övervåningen och spanar in kontoret/gästrummet istället. Vi börjar med några bilder på hur det såg ut när vi först flyttade hit.
 Senapsgula väggar och brun/orange heltäckningsmatta.
 Det här var dessutom enda rummet med antennuttag till TV'n, så det här var kombinerat kontor och TV-rum det första halvåret.
En dag hittade jag ett äppelskal i heltäckningsmattan. Det kom inte från oss... Den dagen åkte heltäckningsmattan ut!

söndag 17 april 2011

Allt måste inte vara vitt - om att sänka prestationskraven en smula

Under tiden jag målat Bönans säng har jag funderat lite på det där med skötbord. Vi har redan gått igenom en rad förslag på vad vi kan tänkas vilja ha/behöva; som IKEAs, en hemsnickrad variant eller kanske sekretären. Om sanningen ska fram så behöver man väl egentligen inget skötbord, men jag känner att det nog vore bra att ha ett ställe där det mesta är samlat. Samtidigt vill man ju inte samla på sig möbler man inte har användning för mer än under en kort tid. 

Efter att ha halkat in på en blogg där den blivande mamman påminde lite för mycket om mitt forna perfektionistiska jag kom jag dock fram till en slutsats. Allt måste inte vara vitt och allt måste inte vara i trä! Även om det är fantastiskt fint...

Det senaste förslaget i skötbordsdjungeln är därför att ta den där trådbackshistorien vi har i klädkammaren. Bygga en sockel och lägga på en lagom stor skiva med kanter. Ta'da! Så har vi ett skötbord innehållande praktisk förvaring. För att piffa till det hela går det ju att hänga ett litet draperi eller liknande runt, så slipper man se stativet. Å andra sidan tänker jag att det ska stå bakom sovrumsdörren i hallen uppe och eftersom dörren alltid är öppen så syns ju inte stativet ändå. Fint så!

Återstår bara att hitta ny plats för det som bor i trådbacken idag och att komma fram till vad som egentligen behövs på skötbordet!

Vått & torrt

På förekommen anledning. En bild säger mer än tusen ord? Att räta ut frågetecken brukar ju vara bra. Lockar däremot, jag vet inte...

lördag 16 april 2011

Bönbädd

I flera år har det stått en spjälsäng i vår källare och väntat på en inneboende. Ibland har jag nästan trott att det gått troll i den där sängen när Bönan låtit vänta på sig. Men jag vet ju att så inte är fallet utan att Bönan bara väntade på det perfekta tillfället att göra entré. Jag har känt ett visst motstånd när det gäller att ta tag i målningen av den. Den var lite sliten och i bok, så den behövde en uppfräschning. Det är alla de där spjälorna som liksom satt käppar i hjulet. 

Idag har jag dock tagit tjuren vid hornen. Nu är den renskrubbad, slipad och målad ett första varv. Alla 42 spjälorna! Ett par tre varv till å sen är den redo. Hoppas vi bara att Bönan har vett att sova i sängen nu när mamma gjort sig till. ;)

Sockerklaras

Nu flickor och pojkar, äntligen, har Ida slagit upp portarna till Sockerklaras webbshop! Nu kan även ni som inte bor lika strategiskt som jag förlusta dig bland underbara ting i fransk lantlig stil. 
Det är verkligen en lisa för själen att komma in i butiken här i Sävsjö, man kan strosa länge och njuta av allt vackert. Titta in, njut och lägg en beställning!

fredag 15 april 2011

The wonders of pregnancy: Hår

Det här inlägget skrevs ursprungligen för ca 1½ månad sedan, på ett litet block i bilen på väg till Ystad, men har bara inte publicerats. Mycket har hänt sedan dess, men låt oss börja från början...

Låt oss för en stund tala om hår. Då tänker jag inte främst på hår i mörka vrår som, när man är gravid, växer ohämmat. Nej, jag tänker på håret de flesta av oss har på huvudet. Som gravid är det lätt att ibland känna sig lite osnygg. Kroppen lever sitt eget liv och det är bara att hänga med på resan. Därav kan man känna ett behov till förändring. Så gjorde även jag och bokade ett besök hos frisören. Eftersom jag tidigare testat att permanenta håret och då trivdes väldigt bra med resultatet beslutade jag mig för att testa detta igen. Minns att det var en väldigt praktisk frisyr, en frisyr som inte krävde så mycket mer än att drog fingrarna genom den på morgonen.
Några dagar innan det planerade besöket läste jag något om att permanent kan bli lite si och så när man är gravid. För säkerhets skull ringde jag därför frisören och frågade. Hon trodde dock inte att det skulle vara några problem och när hon kände på håret tyckte hon det verkade vara av väldigt god kvalité. Sagt och gjort satte jag mig till rätta och hon skred till verket.

Låt mig nu få säga så här. Lär dig av andras misstag. Jag vill tyvärr gärna begå mina själv. Av någon anledning tror jag att misstag och erfarenheter gäller alla andra utom mig. Så är det inte! Missförstå mig nu rätt. Jag är skitsnygg i håret! Så länge det är nytvättat och gärna lite fuktigt. Men låt det gå en dag eller två. Sen händer det något och successivt blir lockarna rakare och rakare. Låt så vara, om hela håret hängt ut sig. Men nu förblir övre hälften lockig och den nedre ser ut som en sliten golvmopp! Märkligt det där...


Här kunde resan ha tagit slut. Efter ett samtal med frisören bestämde vi oss dock att testa på nytt. Den här gången med mindre spolar för att permanenten verkligen skulle ta. Båda tyckte vi att det verkade fungerat bättre andra gången, lockarna hade mer stuns och det vara bara en liten test som inte riktigt ville göra som alla andra. Jodå, tills det gått några dagar. Sen var vi tillbaka på ruta ett igen. Blött - snygg. Torrt - risigt. 

Kanske ska jag vara tacksam för att jag faktiskt har kroppen full med tillväxthormoner och att håret växer ohämmat. På så sätt bör jag ju snart vara tillbaka i min normala man. Kanske ska jag se det som en ursäkt för att vi måste flytta till ett varmt land med sol och hög luftfuktighet där bad i havet är enda sättet att svalka sig. Kanske ska jag inleda ett intensivt förhållande med min plattång. Kanske ska jag bara gilla läget och tänka att alla ändå tittar på annat än mitt hår. Kvinnorna på den växande magen och männen på de svällande brösten.

Hoppas ni alla får en trevlig fredag och en fantastisk helg!

torsdag 14 april 2011

Årets majblomma

Idag startade försäljningen av årets majblomma. Något som märks tydligt, för det springer omkring fullt med ungar på gatan med små plastpåsar i högsta hugg. Å intet ont om barnen, intet ont om majblomman. Men skulle de inte kunna organisera sig lite? För när den tredje meterhöga varelsen på knappt en timme knackar på dörren, och man ser att nästa i stort sett redan står på uppfaren, då blir man lite matt. Jag får nog lov att köpa en blomma vad det lider. För den goda sakens och min egen sinnesfrids skull.

I övrigt sitter jag och letar byggritningar till farstukvisten. Tanken på en ny uppfart börjar vackla lite när första offerten idag ramlade in. Återstår att se hur långt pengarna räcker helt enkelt. Välsignat skönt är det dock att morgondagen bjuder på ledig fredag. Då ska vi, du och jag, prata hår och Samuel ska byta till sommarsulor på bilen!

onsdag 13 april 2011

Vi snackar ental!

Trettio hela veckor har gått, idag är första dagen i vecka trettioett. Nu talar vi alltså ental i antal veckor kvar till beräknad ankomst av Bönan. Snacka om nedräkning!

Räknade idag ut att jag bara har 25 arbetsdagar kvar, vilket med mina fyradagars arbetsveckor innebär sex veckor. Sex ynka veckor! Jag är mer orolig för hur jag ska hinna allt på jobbet än för själva förlossningen!
Gubbarna på jobbet tycker att midjemåttet ökat avsevärt i det sista och jag kan väl inte annat än hålla med. Inte för att vara oförskämd, men bönboet är allt lite i vägen emellanåt. Bönan verkar inte alltid uppskatta min nära relation till skrivbordet på jobbet. Vid de tillfällena pressar h*n sig mot skrivbordskanten, något jag inte uppskattar... Aj!

måndag 11 april 2011

Nä nu navlar! Samuel har en teori

För några veckor sen träffade jag fina M och hennes ännu finare mage. Hon ligger ett par veckor före mig i grossessen. Vi fascinerades vid tillfället över varandras navlar. (Antar att det bara är barn och gravida som skulle göra en sån sak.) M hade en rolig liten putnavel som fascinerade mig mycket. Min egen är djup som Marianergraven och verkade vid tillfället inte ha några som helst funderingar på utvik. Den sista veckan har den dock sett lite mer, vad ska jag säga, plågad ut. Det verkar på något vis som om något drar i den och ibland ser den riktigt ledsen ut. Någon botten har dock inte gått att skåda.

I förkylningars spår (Samuels tur att vara sjuk nu) har vi idag ägnat oss åt lite navelskåderi och tror oss ha skymtat bottnen. Det var vid det tillfället Samuel kläckte sin teori. Han hävdar att djupet på min navel är det som hittills räddat min mage från strior. "Den [naveln] fortsätter ju bara att veckla ut sig" hävdade han stolt. Kanske har han rätt. För även om vi tror oss skådat botten långt, långt där nere så lär det dröja innan min navel viker ut sig, om någonsin.

Idag har jag jobbat igen efter förra veckans och helgen baciller. Men det är inte utan att det här med att vara gravid och förkyld leder till en viss trötthet. Det blir en tidig kväll!

torsdag 7 april 2011

Life for now

Den förlamande tröttheten har fått sin förklaring, den stavas förkyld. Skönt med en naturlig förklaring, som om inte graviditet hade varit förklaring nog... Sedan igår har jag bosatt mig i soffan med bästa vännerna herr duntäcke och fru snorpapper nära till hands. Bönan verkar dock må fint och tumlar runt när mamma sträcker ut mot ett berg av kuddar. Det gäller ju att hålla huvudet högt och minska trycket uppåt om man ska ha en chans att få luft med så mycket snor i näsan!
Får jag bo hos dig?
Idag tittade bästaste vännen oväntat förbi och med sig hade hon finaste vita Mårbackan med en försynt förfrågan. Tills livet återvänder får den bo här på soffbordet så jag kan njuta lite.

måndag 4 april 2011

One green bean


Om våren är blå så är Bönan grön. Egentligen så blev väl Bönan grön redan när vi köpte barnvagnen i mellandagarna, men efter besöket i Ullared är Bönan grönare än någonsin. Eftersom vi inte vet om det är en liten kille eller tjej därinne så gäller det ju att hålla sig till neutrala färger. Grönt fick det därför bli! Nu är jag väl inte den mest rosa flickmamman eller blåaste pojkmamman. Men ändå.

Vi hittade en hel massa fina saker, både till Bönan och till boet. Amningskudden jag tänkt sy blev nu istället inköpt. Vi hittade en med kulor i, tänker att den kommer ge bättre stöd än en med fiberfyllning. Kudden är redan Samuels favorit, han la beslag på den redan första kvällen. Själv är jag supernöjd med mina nya gardiner och de fina lamporna. Vill nästan inte släcka på kvällen nu när det är så mysigt!

Jag ska försöka mig på lite bilder framöver. Men först ska jag försöka acceptera den här förlamande tröttheten. Varför är det så svårt att vara sin bästa vän och följa sina egna råd? Känns lite fånigt att vara så här trött när man samtidigt mår så himla bra!