Det är inte så att jag kan spy på det - än

Många är de där ute som undrar om jag inte är less på att vara gravid nu. Om jag inte bara önskar att allt var över och bebisen var här. Ibland kan jag nästan få uppfattningen att det är så man ska känna det i slutet av en graviditet. Vilket ju kan vara fullt förståeligt, men inte förutsatt.

Vecka 39+5

Till alla er där ute med den uppfattningen/funderingen/frågan så är svaret: Inte än. Jag är helt klart redo för leverans, tro för all del inget annat. Bebis får gärna komma omgående. Varje gång jag städat av hemma, tvättat eller fixat något tänker jag "så, nu kan den komma". Men jag tror i ärlighetens namn inte att det kommer hända ett dyft inom de närmaste dagarna. Jag är väldigt inställd på att gå över tiden. Dels på grund av hur det var med Ester (fem dagar över) och dels hur det har varit för övriga kvinnfolk på min sida (10-16 dagar över). Misstänker att det är först i början på nästa vecka, när jag gått de där fem dagarna över tiden, som jag kanske börjar bita på naglarna.

Mental inställning är väl en sak, en annan är allmäntillståndet. På det stora hela mår jag ju ändå ganska bra. Sammandragningarna gör inte ont och jag behöver inte springa upp och kissa var och varannan stund på natten. Men visst känns det att jag närmar mig slutet. Känslan av trötthet är konstant närvarande. Öm och ond i ryggen blir man om man håller igång för mycket, bär bönan länge eller bara ligger lite knasigt. Och visst är tålamodet sju distanser kortare nu än i vanliga fall. Långpromenader kanske inte är att föredra då det att gå känns lite som den där leken när man ska springa med en galge mellan knäna. Fast byt galgen mot en boll och placera den något högre upp... Och, om jag får be ärtan om en enda sak, sluta genast upp med borrandet i mitt bäcken. Upplevelsen av ett fixerat barn som vrider på huvudet skulle få vilken man som helst att skrika högt. Inte nödvändigtvis för att det gör jätteont, det finns långt värre. Men det är rackarns så obehagligt!

Beräknat datum om två dagar, men gör som jag och vänta er inget innan helgen. Nu ska jag passa på att slagga! Eller om jag kanske ska slänga in en kladdkaka i ugnen...