Jag gjorde det!

Jag lyckades! Jag har äntligen rakat mina tarantellaliknande ben. Å det var inte alldeles självklart ska jag be att få tala om. Testa själv med en medicinboll på magen ska du få se. Vid behåringen slutar dock liknelsen med spindelbenen. Så vidare värst slanka kan man inte anklaga dem för att vara, men det hör ju liksom grossessen till.

Skulle det vara nödvändigt, undrar du säkert nu. Att raka benen innan hon föder barn. Ja, det var det. Inte nog med att vinterbehåringen började gå mig på nerverna, under veckan jag varit hemma har jag förfallit till... Ja, jag vet inte vad jag ska kalla det. Jag har hamnat i "bara-vara-hemma-kläder-fällan". Mysbyxor och linne har blivit den nya standarden. Jag har till och med visat mig offentligt klädd så. Hämtat/lämnat på dagis (förskola, jag vet, men ni fattar ju) och handlat mat. Dessutom i byxor med hål i. Något som aldrig skulle hänt tidigare! Att raka benen var helt klart nödvändigt.

Idag har vi dessutom städat huset, så nu är jag redo att föda barn. Eller ja, vi kanske skulle packa färdigt den där väskan också och ta någon bild på magen och fixa spjälsängen och... Äsch, jag är redo, våren och ärtan är välkomna när de behagar!