tisdag 6 oktober 2009

Kalla mig gärna

Det kan jag ta. Det kan jag stå för. Det har jag blivit kallad i snart tio år. Idag tycker jag att vi kommer överens om att stryka konceptet flickflicka och bara vara de vi är. Idag är jag tant, hör sen.

För att ytterligare spä på den tantiga (läs husmoderliga) sidan av min karaktär har jag nu börjat virka - mormorsrutor. Tanken är att de med tiden ska bli en filt. Att skapa något med händerna är väldigt rofyllt. Sitta ner, låta händerna arbeta och tanken vara fri. Man är liksom effektiv fast att man sitter still. Det gillar jag.
Mormorsrutor kan se ut på en mängd olika sätt, jag håller mig dock till den klassiska. Kände mig lite som skräddaren "det bidde ingen byxa. vad bidde det då" när jag påbörjade virkningen härom kvällen. Det blev så att säga allt utom just rutor. Men nu tror jag mig ha fått in klämmen och har äntligen koll på luftmaskor och smygmaskor samt hel-, halv- och fuskstolpar.

5 kommentarer:

fru cruz sa...

ah, mormorsrutor, mitt nästa projekt för hösten (har jag i alla fall planerat)! tant är jag alltså oxå. Kan dock slå vad om att mina rutor kommer bli vinna, och att filten kommer bli färdig om sisådär en 50 år om jag har tur. Måste bara lära mig hur man gör det här med att virka oxå...

kram

Emilie sa...

Tant e coolt!

Anonym sa...

vad fint du gör! du är så duktig!
kram Anna A

Emmie Borgström sa...

Du är bara så störtskön Ida!!
Läser ofta din blogg numera efter du visade den på SSK-kontoret i somras! Så fina bilder, så rolig läsning, keep up the good work, och så skulle jag önska att du la ut lite av de fina bilderna du tagit på gravida magen!

Kram på dig!

Emmie

Michaela sa...

Haha, du är ju för rolig!

Ha en bra dag, tanten! ;)