I nionde månaden

I onsdags morse trodde jag nästan att vattnet gick. Visade sig dock vara en annan form av läckage... Men det gjorde mig plötsligt medveten om att det inte är så lång tid kvar nu. Fick också lite panik över att vi inte hunnit ta de där magbilderna vi tänkt. Funderade över om man kunde ringa BB och säga att "nu har vattnet gått, vi kommer in men ska bara ta lite bilder först..." Skeva prioriteringar?

I torsdags innan jag gick hem från jobbet fick jag sedan stränga order om att inte föda i helgen. För "vi har en del att göra nästa vecka också". ;) Och jag lovar att göra mitt bästa, jag har inga planer på förlossning nu i helgen. Men vill Bönan ut har jag nog inte mycket att sätta emot är jag rädd.

Idag insåg jag att det bara är 31 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum. En ynka månad. Jag är i nionde månaden. Och nu vet jag inte om jag riktigt vill att det ska ta slut. Om jag vill att det ska löpa på i samma snabba takt som det gjort den sista tiden, eller stanna upp så jag kan komma ikapp och inse vad som håller på att hända.

Men, var sak har sin tid och det här är väl en av alla de saker i livet jag faktiskt inte kan påverka. Allt beror på Bönan och när h*n känner sig redo för att möta världen. 

Ska försöka ordna med en aktuell bild under dagen, men nu ska jag springa ut och servera kaffe till pojkarna som gräver på min framsida. Fin lördag till er alla!