28, sa jag tvärsäkert

Sen blev jag plötsligt tveksam... 28, stämmer det? Nä, jag var tvungen att erkänna. Jag har inte ens koll på hur gammal jag är! Damen skrattade dock gott och tyckte det var skönt. Jag var alltså människa trots allt.

Idag har jag haft ett gott samtal med en dam, nästan tre gånger så gammal som jag. Vi glömmer så lätt bort våra gamla. De stoppas in på hem och förväntas vara nöjda med det. Ibland frågar vi dem hur de mår, men vi ilar vidare innan de hunnit svara. Andra gånger nöjer vi oss med att le lite fint och slänga ur oss "vackert väder idag". Idag har jag dock suttit ner. Låtit det ta tid. Låtit tystnaden komma för att sedan ge rum åt nya tankar. Det var värt mycket, både för damen och mig. Det var inte ens henne mitt ärende gällde. Men det spelade ingen roll, det var hon som behövde mig just då.

I övrigt så blåser det något kopiöst här idag. När det inte blåser så regnar det så det står härliga till. Krypa-upp-i-soffan-väder. Jag har njutit av en stunds tupplur mitt på dagen, finns det något bättre?!