Kvällssolen flödar in genom köksfönstret. En stor kopp te efter några timmar i trädgården. Till det senaste numret av Lantliv. Livet på en pinne, försöker lära mig njuta, känna mig nöjd.
Hängde ut tvätten idag, strax innan en rejäl åskskur gjorde entré och tvätten raskt åkte ner igen och fick återupphängas på altanen. Hur som haver. När jag hängde vittvätten insåg jag att det vita inte längre är helt vitt. Vissa fläckar vill liksom inte ge med sig. Raskt vände jag mig till min nya husmorsbibel och fann på råd.
Lite ättika i sista sköljvattnet kan göra underverk. 1 ½ dl ättika i det 60-gradiga tvättvattnet kan ta bort svagt gulbruna toner även på linnedukar och handdukar.
Detta tips ska jag prova nästa gång och hoppas på ett strålande resultat!
På bara några dagar har träd och buskar slagit ut och nu är det skir grönska som råder i det närmast tropiska vädret. Idag har vi över 20 grader och mulet med över 50 procents luftfuktighet. Tvära kast från de tio grader som rått länge. Så här fint var det när vid ett besök i norra Europas nordligaste spontana bokskog (försök säga det snabbt om du kan!).
The race is on... och någon har tänt grillen.
Idag känns det som om sommaren är i antågande. Solen tittar fram från regntunga skyar och luften känns varm, nästan lite klibbig. Idag har också årets första rabarberpaj, på egna rabarber, inmundigats. Lycka i livet! Receptet på lyckad, glutenfri, smulpaj hittar du här.
Nu ska här grävas i land, jordgubbar ska flyttas till högre höjder och kanske kan ett och annat frö komma i jorden. Önskar er alla en skön fortsättning på lördagen!
Ikväll är det mys i hela svenska folkets anda, tacos! I träningsskolan denna vecka lästa jag inte mer än rubriken, konstaterade snabbt att svaret var nej och tog ännu en chokladbit. Kanske blir den en relansering av det nya livet nästa vecka för denna vecka är mottot choklad gör mig glad!
För lite sen fick jag uppmaningen att lära mig hitta kantarellerna i livet. Vi är många gånger så prestationsinriktade att vi riskerar att tappa bort oss själva och vårt eget värde. Allt vi ser är gulnande löv i en skog full av träd. Vi driver oss själva ständigt framåt i jakten på, ja, vet vi ens vad det är vi jagar? Så snart vi nått ett mål tar vi sikte på nästa.
Vi tillåter oss ingen tid till att njuta utan skyndar vidare. Missar vi någon gång målet är detta allt vi ser. Alla gånger vi lyckats är som bortblåsta. Uppmaningen, och utmaningen, för idag ligger alltså i att lära sig hitta kantarellerna i vardagen. För har man väl lärt sig att känna igen en kantarell så är det lättare att hitta nästa. Så ta en stund och tänk efter, vad har du att vara nöjd över idag? Försök hitta en känsla, inte en prestation, som fått dig att må bra och skriv ner den. Snart kommer du märka att skogen vimlar av kantareller.
Favorittryck från keepcalmgallery
Försöker Gud säga mig något?

Frukost.