Igår blev världen lite vackrare igen när några centimeter snö sakta dalade från skyn. Vi får väl se hur länge det håller, mildgrader har utlovats redan till imorgon. Men fram till dess njuter jag av pudrig snö som glimmar i strålar av sol på väg ned bakom grannens garage. Idag är världen vacker.
Dagarna känns fortfarande ganska korta och mörkret tämligen ogenomträngligt. Men tänk, vi går mot ljusare tider. För var dag vi tar oss igenom så tar vi oss ett steg närmare sommaren. Nu är jag inte riktigt där än i längtan, sommaren får gärna dröja ett tag och våren lika så. Just nu längtar jag dock efter krispiga tuplaner och skira... ja, någonting, hitt' på nåt'. Igår sprang jag runt i huset och plockade ner de sista julkulorna, hjärtanen och adventsljusstakarna. En blomkruka fick sätta livet till i ivern, men blomman klarade sig turligt nog!
Idag klurar jag på vårens budskap och känsla. Krispiga tulpaner är ju bara en liten del. Förra årets tema kändes bra, men jag undrar om inte årets vår kommer att bli blå. Blått porslin med engelskt jaktmotiv. Vita emaljkärl med blå kant. Glaskupor över naturlig närhet. Och zink, mera zink. Jag tror att det kan bli något det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar