måndag 19 september 2011

Ropen skalla - hormoner åt alla!!

Eller, hur var det nu...

Det har varit en minst sagt spännande vecka. Maken har, bokstavligt talat, inte vetat riktigt vart han har haft mig. Det har inte gått en dag utan att jag önskat se förmål flyga genom luften för att landa, i ett tillfredsställande kras. Det har inte gått en dag utan att jag önskat vrida nacken av någon, helst min man. Det har inte gått en dag utan glädje som plötsligt förvandlats till tårar, oftast på grund av någon pytteliten petitess. Mitt humör har varit minst sagt ombytligt. Halva dagarna har varit fantastiska medan den andra halvan har varit rent fruktansvärd. Jag har känt mig minst sagt bipolär. I ena stunden helt under isen, för att i nästa vara rent manisk, hög på livet och utan ett enda bekymmer. En kväll utbrast jag, med tårarna brännande i ögonen, att "nu klarar inte jag det här mer" varpå jag smällde igen dörren bakom mig och brände iväg i bilen med The Killers på högsta volym. (Det är inte ofta man kan göra det, oftast är det ju en liten böna i bilen, och det var fantastiskt skönt!) Jag har börjat äta p-piller... 

"Du ska nog inte äta hormoner", sa barnmorskan försiktigt idag när jag ringde för att berätta. Något jag nästan kunnat lista ut själv... ;) Med tanke på hur jag reagerat är jag fascinerad över att inte fler mord begås av kvinnor under påverkan av p-piller. Tänk att man faktiskt får sälja dem! Seriöst, finns det någon som faktiskt mår bra av att äta p-piller?! 

Inga djur, barn, vuxna eller föremål kom till skada under veckan som gick.

5 kommentarer:

Matilda sa...

Nej jag säger samma sak. Att man ens får sälja p-piller! Jag blev tokdeprimerad och satt helt apatisk i soffan ett halvår tills jag fattade att det var p-pillerna som ställde till det för mej. Sen tog det nästan ett år innan jag var mig själv igen. Då testade jag en annan variant som enligt tanten inte skulle ge biverkningar. Men efter några månader såg både jag och B tendenser till ännu en depression så då slutade jag fortare än kvickt Livsfarliga grejer!!

Ulrika sa...

Tack för en jättebra blogg! Snubblade in här för ett tag sen när jag letade efter ett svartvinbärsmarmeladrecept med whisky och sen har jag hängt kvar:)

Jag har inte kommenterat tidigare, men nu kändes det som att det var dags. Jag har också testat p-piller, men slutade för att jag höll på att deppa ihop totalt. För några år sedan satte jag in kopparspiral och det är helt klart en av de bättre sakerna jag gjort. Inga biverkningar, inga humörsvängningar, inget obehag. Kan kanske vara värt att prova? Bara att plocka ut hos barnmorskan om ni bestämmer er för att skaffa en böna till :)

Lizz sa...

Jag mår faktiskt bra av mina p-piller =) vet flera som oxå gör det MEN du kanske ska prova ett annat märke? brukar hjälpa de flesta har jag hört =)

Anonym sa...

Åh, skönt att höra att man inte är ensam... Har precis samma humör som du, fast mitt har pågått en längre tid. Kramar till dig!!! c

Livet de la crème sa...

Det låter precis som jag! Senaste veckan har jag varit arg och galen, och det utan P-piller :) Förhoppningsvis lugnar jag ner mig innan någon kommer till skada, än så länge är det bara några dörrar som fått sig en smäll ;)