Jag har efter ett, ganska långt, uppehåll börjat göra egen müsli igen. Väldigt gott och, intalar jag mig, ganska nyttigt. Funkar fint både i filen på morgonen och som strössel i en fruksallad. Favoriten just nu är päron, lite russin och några nypor müsli till mellanmål. Yum!
Medan regnet strilar ner ute njuter jag inne av pelargonerna som nu börjar blomma ordentligt. Ord som spektakulärt och fyrverkeri kommer för mig. 
Vågen har länge vägrat vara min vän och nu börjar sanningen att smyga sig på. Kläderna sitter inte alls som de borde och en gång gjorde och larmrapporter om ökande midjemått ger mig ett visst mått av olustkänslor. Men efter nästan två års intensivt stillasittande har tiden kommit då det bokstavligt talat är dags att röra på fläsket!
Den andra viktiga attityden är tålamod.
Ofta, kanske till och med nästan alltid, försöker vi vara någon annanstans än här och nu på väg till ett bättre ögonblick, någon annan tidpunkt då allt ska bli bra och som vi planerar för eller önskar. Risken är att vi driver oss själva och inte inser att många ting i tillvaron tar sin tid. // I den biologiska världen tar många förlopp den tid de tar. Tålamod är en nödvändig del i en mängd livsprocesser: graviditet, läkning av många infektioner och sår, frön som sås...
Har just spenderat ett par timmar på altantrappan. Läsa. Vila. Studera världen uppochner.
Idag, och de senaste dagarna, har vi ett riktigt aprilväder. Det växlar från strålande sol till hagel och övergår i snö eller snöblandat regn. Den enda gemensamma nämnaren är blåsten och den råa kylan. Men vi hoppas väl att även detta ska gå över, tills dess får man planera trädgården från middagsbordet.
Billiga tomater kanske inte alltid är de godaste, men burkarna var lite läckra.
Minns ni den här? I väntan på utplantering har salvian fått ett tillfälligt boende. Knasigt, men sån är jag - det underlättar!
Citronträdet har fått flytta ner till solen och sällskapar rosmarinen, som även den väntar på varmare väder och utplantering. (Letar förbrilt efter inlägget med de fina bilderna på trädet då det var nytt och inser att dessa aldrig publicerats... Bättring!!)
I år ägnar jag mig åt högst opretentiös odling. Inget daltande här inte, passar det sig inte så kan det va. Tydligen passar det dock, för det mesta verkar ta sig...
För dig som vill ha en god och snabb middag kan jag rekommendera följande recept med sitt ursprung från arla.se Receptet är givetvis beräknat till 4 personer.
Lovade mamma att lägga upp en bild på gardinerna i syrummet. De har hängt uppe ett tag nu och vädret är inte det roligaste, grått och blåsigt. Men gardinerna är fina! 
Pelargonerna jag köpte tidigare i våras börjar knoppas. En av dem har skickat upp ett periskop med en liten spejare liksom för att kolla om det är värt besväret att slå ut.
Jag träffade en psykolog en gång som tyckte jag skulle baka sockerkaka utan bakpulver. Syftet var att träna på att hantera misslyckanden, en av mina inte så starka sidor. Den här psykologen hade många bra tankar och idéer, detta var dock inte en av dem. Idag har skulle jag dock ha gjort henne stolt. Idag har jag misslyckats fatalt, flera gånger. Jag bakar muffins, något man (läs vem som helst utom just jag) absolut inte kan misslyckas med. På bilden ser ni resultatet av omgång två, omgång ett tog sig inte ens till gräddning. (I de låga muffinsarna på bilden är det nästan bara smör och mjölk, i de höga är det nästan bara mjöl och socker...) Efter första omgången grät jag floder, åt lunch och ägnade mig åt annat några timmar. Efter andra omgången tog jag ett djupt andetag, bytte recept och gick på att igen. Tredje omgången gräddas as we speek, men om jag ska vara ärlig så ser det inte helt lovande ut. Blekfisar är vad de är. Någon fjärde omgång blir det inte, never ever...
